Pris: 1195:-
Dryckespaket: 895:-
Det var med högt ställda förväntningar vi anlände till restaurang Fredsgatan 12. Under många år har vi pratat om att besöka restaurangen, och nu skulle det äntligen bli av. De höga förväntningarna kommer naturligtvis av namnen bakom krogen: Melker Andersson och Daniel Couet, samt de fina betyg som restaurangen kammat hem. Inte minst stjärnan i Guide Michelin.
Nå. Det här skulle tyvärr inte bli en gastronomisk middagsupplevelse i världsklass.
Det finns så mycket med denna kväll som jag inte förstår. Till exempel: till de första fyra rätterna serveras vinet blint. De hälls upp ur flaskor markerade med siffran ett till fyra vilket ger känslan av att det var gårdagens slattar som bjöds. Först efteråt får vi veta vilka spännande, exklusiva och roliga viner vi fått. Varför övergår mitt förstånd.
Dessutom lirade inget av vinerna med maten. Samtliga viner (förutom de uttalat söta vinerna) var torra på gränsen till tillintetgjorda, med en allt för hög syra. I brist på bättre formulering: de smakade som vitt vin med isbitar i.
Men vi tar det från början. Den rimmade havskräftan var ... ja, rimmad så klart. Kalla mig old fashioned men jag vill gärna ha mina skaldjur tillagade. Det är krispigheten i en perfekt tillagad havskräfta som får mig att skrocka vid matbordet. Den rimmade havskräftan vi fick på våra tallrikar var mjölig och geleig - vilket är en smått osannolik kombination - och fick mig att vilja tänka på annat och bara svälja. Anrättningen hade dock ett tjusigt sting av chili – som tyvärr tog överhand fullständigt med "hjälp" av vinet.
Den chilenska wagyubiffen var översaltad och den picklade gräslöken så sur att den gav stickningar i näsan. Kalvbrässen var egentligen utmärkt förutom att den var för varm så jag brände mig på tungan, och hollandeisen också allt för syrlig. Anklevern var fet och smaklös, där vi bjöds ett spännande svenskt eiswein gjort på äpple i glasen. Äpplet plockades tyvärr inte upp i maträtten, vilket förpassade vinet till ren kuriosa.
Riktigt trevligt blev det vid några tillfällen: Kronärtskockssoppan var perfekt med krämig konsistens, bitar med krispigt tuggmotstånd och rikligt med riven tryffel. Det bakade ägget plockade ner kronärtskockans naturliga metalliska bismak och gjorde rätten än mer fyllig och komplex. Utsökt!
Det är inte ofta som jag upplever att huvudrätterna överglänser förrätterna i en meny, men så var fallet i afton: Hjälmargösen var en ljuvlig portion smaksatt med blåmusslor och vildlök. Ankbröstet var perfekt tillagad, men hade tyvärr för många senor. Den kniv som getts för ändamålet såg endast vass ut vilket ledde till en obekväm kamp vid bordet. Det brända höt gav ingen smak utan får väl mest ses som rekvisita.
Efterrätterna var goda. Jordgubbssmaken var tydlig, söt och fin. Chokladen rik och mustig.
Det är möjligt att sommelieren och jag inte har samma smak när det kommer till vin. Det är utan tvekan så att jag hade otur när det kommer till ankbröstet. Översaltandet av vår wagyubiff kan kanske bero på att det var tre eller tio kockar istället för en som sprang förbi min biff med flingsalt. Men betalar man runt två tusen kronor för en middag ska det inte finnas utrymme för så här många misstag anser jag.
Om ni trots denna recension bestämmer er för att besöka F12 kan jag alltså inte rekommendera avsmakningsmenyn. Välj istället en förrätt (sparrisen/kalvbrässen) och en huvudrätt (ankan eller gösen) då kan nog er kväll bli både prisvärd och trevlig.
Kvällens meny (och viner) i bilder:
med sommarärtor och harsyra
Protos Verdejo 2008, Bodegas Protos, Rueda, Spanien
med lantägg, kumminblad och tryffel
Beaujolais Blanc 2008, Terres Dorées, Bourgogne, Frankrike
med picklade gräslöksknoppar
Ungeheuer Forst Riesling "GG" 2006, Georg Mosbacher, Pfalz, Tyskland
med kalvbräss och dragon
Vat 1 Hunter Valley Semillon 1998, Tyrell's Wines, New South Wales, Australien
med vit persika, violblommor och brioche
Åkerö Apple Icewine 2005, Blaxta Vingård, Sörmland, Sverige
med vildlök, blåmusslor och tomatpärlor
Roussanne Marsanne Viognier 2008, Torbreck, South Australia, Australien
med körsbär, ingefära och senapsört
Estate Syrah 2007, Rijk's Estate, Tulbagh, Sydafrika
med korianderblom och sherrysky
Late Harvest Viognier 2006, Finca Las Moras, San Juan, Argentina
med lakritsrot
med mjölkskinn, kardemumma och soda
Grüner Veltiner/Welschriesling Eiswein 2007, Münzenrieder, Burgenland, Österrike
med kaffe och lagerblad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar