Idag kom sommaren till Moskva. Det var vi inte alls beredda på. Jag höll på att dö svettdöden många gånger under dagen.
Vi gick till en av Moskvas populäraste gågator. Den var _hemskt_ populär och heter Arbat.
En sak som är bra att veta med Moskva är att det mesta är öppet som vanligt på söndagar.
På Arbat kan man köpa krimskrams, lyssna på crappiga gatumusikanter, äta ”inhemsk” mat och fotograferas med IRL-matrjosjkor som jobbar som inkastare till souvenirbutikerna.
… för det är framförallt souvenirer man kan köpa på denna livliga gågata.
Att jag poängterar att det är en gågata beror på att det inte finns så många av dem. Om man säger så här: The Russians gillar inte att gå så vidare värst.
Strax väster om Arbat ligger denna hisnande byggnad. Det är utrikesministeriet som är byggd i en stil som fått namnet Stalinistisk gotik. Den är byggd på beställning av Stalin. Så klart. Han hade inte alls storhetsvansinne. Nej nej. På 1930-talet fick han för sig att han skulle bygga om stora delar av staden. Han gillade den monumentala stilen står det i guideboken. Det är tydligt det.
Utanför utrikesministeriet stannade det en buss som släppte av lite folk. De känns inte så moderna bussarna.
Jag och min make gillar att promenera så vi gick till Nya Arbat som ligger parallellt med (gamla) Arbat. Den nya är byggd efter Stalins smak. Det vill säga stor, bred och … ja, inte så pittoresk. I mitten går det en sexfilig väg med massor av bilar som gör att man knappt kan prata med varandra utan att bli hes.
Och mitt i allt det gråa och betongiga och stora så kommer det alltid den gulligaste lilla kyrka med färgglada lökkupoler man kan tänka sig och då tänker man inte längre på att man inte kan prata utan att bli hes.
Dagens sena lunch intog vi på Café Pusjkin som vi blivit rekommenderad av så många.
Adress: Tverskoy bulvar 26a, öppet dygnet runt
Till förrätt beställde jag Zakuski - en tallrik med traditionellt inlagda ryska grönsaker. Det såg så gott ut att jag kastade mig över tallriken innan jag hann fotografera den.
Det var urgott! Saltgurka, kål kokad med vitlök och rödbetor, surkål med frukt … och tre olika sorters pajer tog vi också in.
Restaurangen var så fin att jag ville stoppa ner den i fickan och ta med den hem.
Om ni går hit – och det tycker jag verkligen att ni ska – så ska ni be om att få sitta i biblioteket.
Beställ gärna ryska dumplings till huvudrätt. De heter Pelmeni och ser kanske inte så goda ut men serveras med smetana är helt ljuvliga!
Annars kan ni göra som min make och beställa Borsjtj alltså den klassiska rödbetssoppan.
På väg hem till hotellet gick vi förbi en urtjusig mataffär som heter Elyseevsky och ligger på Tverskaja ulitsa 14.
Där köpte vi spännande saker i tuber som vi inte har en aning om vad det var. Det får bli en överraskning när vi kommer hem till Sverige.
Sen satte vi oss på en parkbänk på torget utanför Bolsjojteatern och drack läsk och tittade på folk och njöt av sommaren.
Och så pratade vi om hur mycket vi tycker om varandra och om hur bra vi har haft det i Moskva. Sen kom regnet och vi gick till hotellet och sov i två timmar.
På kvällen gick vi till ett shoppingcenter som ligger intill Kreml. Skillnaden mot hemma är montrarna med massivt bling. Annars bestod butikerna främst av europeiska märken – som till exempel mitt italienska favvomärke när det kommer till lite enklare underkläder: Tezeniz. Annars har klädshoppingen varit torftig i Moskva. Det är antingen fult, eller svindyrt.
I shoppingcentret fick vi bråttom med att hinna få med den ryska kvinnan i leopard på bilden. Obs! Hon har en helt vanlig stil för vardagskläder. Och. Notera väskan. Man kan ju inte göra annat än älsk älsk älska henne!
Ja, så kan en söndag vara i Moskva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar