Lyxapan: september 2011

Det har gått ett halvt liv sedan vi senast besökte Södertuna Slott. Då var det stort frackbröllop i juni, nu ett födelsedagsfirande på tu man hand i september. Efter att ha upplevt båda kan jag säga att det passar lika bra för båda ändamålen.

Slottet som ligger vid Frösjöns strand utanför Gnesta är varsamt renoverat med 1700-talsmiljön bevarad. Salongerna är vackra och nere vid sjön finns pool och relaxavdelning. Men slottets riktiga skatt är personalen som är mycket vänlig och tillmötesgående.

Övernattningen den här gången sker mitt i veckan och kan därför inte klassas som weekendpaket. Men omtänksamheten runt mig och min man är precis lika fin som under en helgvistelse. Trots att resten av slottet är fullt av konferensgäster som workshoppar genom att stå i ring och kasta äpplen till varandra på slottsgården får vi en eftermiddag och kväll med riktig guldkant.

Till att börja med checkar vi in i vårt rum i en av slottets flyglar. Rummet är inte stort, men stilfullt inrett i vilsamt gröna toner. Badrummet är av äldre modell med dusch och trist linoleummatta men rent och fräscht.

Eftersom det är ett strålande väder lämnar vi snabbt rummet för en promenad på ägorna. Vi går på stigar och genom dungar ner till en sjö där vattnet ligger spegelblankt. Det finns inte någon riktig stans att ta vägen så vi beger oss tillbaka upp till slottet där eftermiddagskaffet väntar. Slottets övriga konferensgäster slänger långa blickar efter den bricka som dukats upp enkom för oss privatgäster. Medan de får "nöja sig" med frukt och bärpajer bjuds vi på både scones, croissant, färskostsnittar och en rik chokladkaka. Lyxigt!

Efteråt sätter vi oss i solen utomhus och läser. Slottsmiljön är lugn och rofylld och ögonlocken blir snabbt tunga. Vi bestämmer oss för en siesta på rummet innan kvällens trerättersmiddag.

Middagen inleds med ett glas cava vid bordet och vi bestämmer oss för att ta det rekommenderade vinpaketet till kvällens meny. Först serveras vi en underbar viltcarpaccio som kommer med en underbart syrlig syltad svamp som tillsammans med färsk gräslök och rostade solrosfrön bildar en perfekt harmoni. Den tillhörande pepparcremen med tydlig smak av färskost (typ cantadou) blir aningen för dominant och slår ut den milda viltsmaken från carpaccion. Huvudrätten, en havsabbore, serveras med en krämig kantarellrisotto samt pesto och balsamico som nog mer hamnat på tallriken av estetiska skäl. Den utlovade iplöken (vad nu detta är för spännande?) kunde jag inte hitta. Till avslutning får vi en fyllig och rik chokladmousse valhrona. Smakerna under hela middagen är bra och maten vällagad, men ändå känns det som att något saknas. Kompositionerna är inte så inspirerade som vi blivit bortskämda med på andra ställen, och portionerna i minsta laget. Det tillhörande vinpaketet adderar inte heller direkt någon smakupplevelse. Middagen är bra men saknar wow-faktorn helt enkelt.

Efter en god natts sömn och en välfylld och välsmakande frukostbuffé är det dags att hoppa in i bilen och åka genom regnet tillbaka till verkligheten. Och efter en sån här bortskämd helg mitt i veckan är vi redo för det.

Länkar:
Södertuna Slott
DN:s recension av Södertuna Slott

Bilder: